Fullmånen lyser upp den stilla sjön. Det är en ovanligt varm kväll i slutet av september och jag slåss för min själs rätt att existera.
Min tid vid Svearondellen är över. Och jag har en gåva som är för värdefull för att inte användas. Jag vill ut. Möta människor. Sjunga för den som ingen röst har.
Min själ trängtar efter att få dricka ur den klaraste av källor. Jag vill bli den jag var menad att bli. Den personen jag tappade bort när jag tappade tron på min gåva. Nu brinner jag igen. Det har gått nio år sen sist.
Jag minns hur jag en dyster januaridag satte ett datum för debutalbumsläppet. Den 2 april 2014. Vi firade med pompa och ståt på Fasching. En fullsatt lokal och ett band med två gitarrister, percussion, trummor, keys, bas, blås, tre körare och stråkar. Men sen hände inget. Varför gjorde jag inte mer, varför slet jag inte som ett djur, när jag hade all tid och min ungdom?
Först nu vet jag värdet av kampen. Och jag slåss för min själs rätt att existera. Det här är min sista chans att göra det jag älskar.
Mina första steg ut i offentligheten Jag sitter på kontorsstolen i rummet som länge var mitt pojkrum. Tapeten är densamma och skrivbordet och stolen är
Snart två månader har gått sedan jag inledde min företagarresa. Det har gått över förväntan. Men jag har mycket kvar att göra för att bygga en långsiktigt hållbar business.
Vintern är en period av vila för naturen.
Rhododendron-busken kunde inte bry sig mindre. Den står envist kvar med sina gröna blad.
Morgonsidor: ett sätt att väcka kreativiteten Idag har jag börjat med morgonsidor på riktigt. Det är en metod för att förlösa sitt skrivande och sin