Sommaren innan mitt deltagande i Idol var jag och familjen på ön Folegandros i den grekiska övärlden. En gömd liten pärla. På ett foto syns jag sitta på muren vid byns slut och blicka ut över havet och horisonten.
Det var bara ett par månader innan jag skulle bli känd över en natt. Min naiva syn på livet, mig själv och världen skulle leda till att jag försvann från rampljuset nästan lika snabbt.
Tänk om jag haft hälften av det driv, ödmjukhet och vilja till nätverkande och samarbete som jag har idag. Jag skulle ju bli Sveriges svar på Prince eller D’Angelo. Och för att bli det skulle jag givetvis göra allt själv.
Hur dum och arrogant får man vara? Inte ens Prince gjorde allt själv. Utöver skiv- och bokningsbolag hade han till och med musiker som spelade på vissa av hans album, trots att han var världsklass på det mesta.
Tiden efter Idol åkte jag runt och spelade för brödfödan. Och visst kunde jag leva på musiken i några år. Men nyhetens behag kring mig svalnade snabbt. Utan utgiven musik blev jag ointressant.
Trots det fick jag spela in mitt debutalbum 2012, tack vare att givmilda människor bidragit med 60 000 kr för inspelningarna. Det tog två år innan jag släppte ”Yes, Higher!”. Sen tvärdog allt. Jag började springa. Det blev min stora passion. Mätbart och enkelt. Det jag investerar får jag tillbaka.
Men musiken var inte klar med mig. Några år senare hörde Oskar Linnros av sig. Jag körade med honom under hans återkomstturné. Efter det gjorde jag inte så mycket mer. Men 2022, efter att ha varit iskall som sångare och artist, fick jag jobb som körare till Benjamin Ingrosso.
Det är som att mitt kall hela tiden pockade på min uppmärksamhet. Trots att jag inte gjorde ett dyft för att förtjäna att stå på de stora scenerna.
Ibland önskar jag att mitt 21-åriga jag vetat vad jag vet nu och gjort allt för att hitta samarbeten som skulle lett till ett annat liv. Å andra sidan har de erfarenheter och besvikelserna format mig. Jag var med stor sannolikhet inte redo. Men det är jag nu.
Sena tåg kommer också fram.
Mina första steg ut i offentligheten Jag sitter på kontorsstolen i rummet som länge var mitt pojkrum. Tapeten är densamma och skrivbordet och stolen är
Snart två månader har gått sedan jag inledde min företagarresa. Det har gått över förväntan. Men jag har mycket kvar att göra för att bygga en långsiktigt hållbar business.
Vintern är en period av vila för naturen.
Rhododendron-busken kunde inte bry sig mindre. Den står envist kvar med sina gröna blad.
Morgonsidor: ett sätt att väcka kreativiteten Idag har jag börjat med morgonsidor på riktigt. Det är en metod för att förlösa sitt skrivande och sin